Terapin

Jo..
Som jag skrev i det första inlägget (för så där tre år sedan) så blev det slutligen terapi för min del vad gäller den sociala fobin. Jag fick inte hjälp förrän en läkare vid min vårdcentral såg på min problematik och mitt liv. Han sa till mig att "ja du, du har alla symtomen för att ha social fobi så jag remitterar dig till en psykiater". Jaja tänkte ju jag då, både lättad och lite oroad. Skulle jag få en stämpel nu att bära med mig, skulle den här psykiatern kunna hjälpa mig och hur går man egentligen tillväga om man har social fobi?

Frågorna var många. De fick svar. Efter några månader fick jag komma till psykiatern och prata ut. Jag la alla korten på bordet om känslor, uppväxten, vad jag kände att jag blev berövad på, hur en dag såg ut för mig o.s.v. I korta ordalag beslutade han om KBT-terapi i gruppseans. Det skrämde mig till vettet först, kan ni tänka er - en grupp med människor som inget hellre skulle vilja än springa skrikande därifrån av ångest. Men jag bestämde mig för att inte ha några förutfattade meningar, varken om gruppterapi eller KBT i sig.

KBT
Jag tror inte att jag hade varit där jag är idag om det inte varit för den där gruppterapin. Visst, det var fruktansvärt jobbigt och man delade med sig av erfarenheter som rev upp gamla känslor men samtidigt förstod jag att jag inte var ensam. Det finns många, många människor därute som lider på samma vis dag ut och dag in - i det tysta. Det kändes tröstande på något vis. Genom terapin fick vi övningar och små delmål att göra eller försöka göra till nästa möte. Att möta sin ångest och stoppa fanskapet i dörren i stort sett.

Tidigare skulle jag sällan våga höja rösten i personalrummet eller i en okänd folkmängd. Aldrig i livet att jag skulle komma med förslag på möten eller ha en åsikt offentligt. På många sätt vågar jag nu ta plats och vågar göra mig synlig - jag har t o m genomlidit redovisningar flertalet gånger under en utbildning jag gick. Visst, jag är inte "botad" från fobin men den skriker lite mindre nu. Det är lite lättare att slå på den med boxhandskar och jag förstår nu var den kommer från.

Men mer om det i nästa inlägg.

//NB